Minns inte om jag såg matcherna när London-laget West Ham spelade uppvisningsmatcher i Umeå i början av 1980-talet.
Men spelarnas autografer har jag kvar.
Autografer samlades som barn och självfallet var jag på plats på Ica Center (i dag Ica Gourmet) när laget hade skjutsats till Rådhustorget för att bättra på biljettförsäljningen och ge handlaren lite draghjälp.
Jag har aldrig varit särskilt kunnig om fotboll. Ett visste jag i alla fall när jag gick runt där med mitt block bland de kostymlädda spelarna: Trevor Brooking var bäst.
Det blev därför dubbla autografer av Trevor Brooking (som är West Hams store son och bland annat fått en läktare uppkallad efter sig på arenan Upton Park läser jag mig till (”Sir Trevor Brooking Stand”).
Så vem vill ha min extra autograf? Karln var en jävel på att skiva nära nog identiskt!
Jag har många i kompiskretsen som offrar oceaner av tid för att följa sitt favoritlag från England. En morgon när de vaknade i skolåldern var de med lag i England – och humörkurvorna har under åren följt favoritlagets formkurva. Sånt är svårt att fatta. Liverpool, Manchester United med flera.
Komikern Ola Söderholm raljerade över det där när han intervjuades i ”Fördomspodden” före jul. Detta på temat sportjournalisten Erik Niva som är doktor på fotboll och kan detaljer om varje fotbollslag.
Söderholm: ”Erik Niva måste ha ett fruktansvärt jobbigt kändisskap har jag tänkt på. Det måste nästan vara det värsta kändisskapet i Sverige. Varför tror du det? Jag tänker att åttio procent av alla killar i Sverige, att deras enda kanal till känslor är Erik Niva. Liksom han är den ende som kan få dem att gråta. Det måste vara mycket att bära när han är ute i det offentliga rummet”.
Själv har jag alltid hållit på West Ham sedan den där gången jag träffade Trevor Brooking på Ica Center.
Klicka för fler SMÅstora nyheter i Reporter Björk