I maj 2017 skrev jag det här kåseriet i Västerbottens-Kuriren och föreslog en handbroms på idrottande tonårskillar på sommarens grillfester. Eder kåsör var med en gång när en grabb åt svensk entrecote för säkert tusenlappen. Varför inte låta matvraken grunda med O´Boy och rostat bröd innan middagarna?
* * *
Ibland får vi besök av grannarnas hundar. Chiwawa-blandrasen Diesel – en farbror på nio år – har varit inne ett par gånger. Dvärgpudeln Doris är en kennelkompis till vår Jullan och är en mera frekvent gäst.
”Dottan” är bara fyra månader och har inte mycket vett i sig ännu. Fast söt då.
Diesel och Doris har det gemensamt att de har en förkärlek för vår hunds mat och brukar dra som blixtar åt mathörnan till för att äta rent om de inte hinner fångas in i språnget.
Matvrak. Tomhunna ´på västerbottniska.
Tomma hundar finns också i människoform. Snart är det dags för sommarens alla grillfester och då brukar de dyka upp.
Bävar för nästa gång vi får hem idrottande tonårskillar till middag. Det är ofantliga mängder mat och efterrätter som brukar kunna försvinna ner någonstans i de aktiva kropparna.
Anderssons har två söner som spelar ishockey och pappan är inte så dålig på att äta han heller. Att laga ihop en buffé till den trion kräver att man tänker till.
Klyschan att det är härligt med ungar som har aptit ställs upp och ner.
Bröderna hockey liksom åker mellan bufféborden och kan när som helst värma upp med att pilla av några jordgubbar från efterrättstårtan.
Unga matvrak brukar sällan gå igång på förrätter som silltårta.
Därför blir det oftast bara sådant numera: silltårta eller kanske någon väldigt tillkrånglad vuxensallad i liten skål till förrätt.
– Vad är det där? säger den ene hockeybrodern med anklagande röst.
Kocken får då tillfälle att med ett illmarigt leende berätta om mozzarellinesallad med oliv- & kaprispesto samt en tårta med mustig kavring och fyllning av matjessill, rödlök, gräddfil och gräslök.
– Så jävla äckligt! ryser hockeybacken.
Men det där är bara hämnd och njutning för stunden för kocken. Alla vet ju hur det blir. Utan förrätter brukar tommhunna´ kunna gå ännu hårdare åt varmrätterna.
Jag var med en gång den ene av grabbarna åt svensk entrecote för säkert tusenlappen.
För de är ju inte barn längre, ungdomarna. Vem som helst kunde bjuda hem dem för några år sedan då de nöjde sig med grillkorv, pommes frites och glass till efterrätt.
Nu äter de grillspett som alla andra. Mycket mer än alla andra. Tillsammans. Rättare sagt.
– Oj, grillspett! säger killarna uppskattande och lägger för sig en fyra-fem var.
Jag funderar på att matcha storätarna till nästa fest och sätta dem vid en brödrost i köket under tiden vi andra äter silltårta.
Med tio rostade och någon liter O´Boy i grabbarna kan det bli kvar hyfsat mycket grillspett över till övriga gäster.
Mikael Wikner – kåseri från Västerbottens-Kuriren, maj 2017
Läs Mikael Wikners kåserier varannan tisdag i Västerbottens-Kuriren (för VK-prenumeranter) KLICKA HÄR
Läs avdelningen kåseri här på sidan (gratis) senaste Familjens hushållsgris KLICKA HÄR